Nu är det höst

Jaha, då var det måndag igen. Helgen gick fort tycker jag, och det är så tråkigt på måndagen när pappa åker och jobbar igen. Jag vill ju leka med pappa hela tiden. I lördags åkte mamma till tant Anna på kvällen, så jag fick vara stanna hemma med pappa och Andreas. De skulle laga tacos och lyssna på hårdrock. Trodde de ja! Ojoj, vad jag skrek, jättehögt, och länge. Pappa visste inte vad som var fel, men jag saknade ju bara mamma ju. Men mamma säger att det är bra för mig att vara ensam med pappa, så jag inte blir en mammagris. Som om det skulle vara något fel med det? I går var det söndag och då var vi mest hemma, vi var på stan och fikade. Jag blev lite sur på pappa, för jag fick inte smaka hans kaka. Den såg ju jättesmarrig ut ju.

Hemma håller jag på att åla mig fram på golvet, jag tar mig riktigt långt faktiskt! Jag har kommit på att om man skjuter fram armarna kan man dra sig framåt. Sen ställer jag mig på knä, men det blir lite vingligt, jag har inte riktigt kommit på hur man ska hålla balansen! Ofta står jag på näsan i golvet, men det gör inte så mycket. Idag har vi varit ute på en tidig promenad i morse, eftersom jag vaknar kl 7 numer. Det blåste lite kallt ute, och löven ramlade av träden. Mamma sa att det är höst nu. I morgon kommer en gammal kompis till mamma hit som heter Elin, hon har med sig sin son Neo, han är 9 månader. Han kan visst krypa, så kanske han kan visa mig hur man gör?

Peace out/ELwin